Varför är saker man väntat på, så jobbiga när de "äntligen" blir verklighet?
Detta var vad jag ville, varför är det då så jobbigt?
Varför tar det helt luften ur mig?
Varför kommer tårarna så okontrollerat?
Vi ger oss in i saker vi inte vet något om i detalj, bara i det stora hela. Är det det som skrämmer mig? Att jag inte har kontroll?
För det har jag verkligen inte, men jag gör så gött jag kan....
Detta ska inte påverka Bella, inte om jag kan motverka det & framför allt inte innan jag vet vad som kommer att ske.
En dag i taget, en dag i taget.....
Allt annat i livet blir plötsligt litet & obetydligt...
Jag hoppas att även detta är det inom en snar framtid.
http://www.youtube.com/watch?v=yTCDVfMz15M
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar