fredag 15 juni 2012

Plötsligt händer det...?

Man blir lite förvånad när man under en längre tid & utav flera olika personer, får höra att man passar bra ihop med någon. 
Någon som jag ser som en utav mina bästa vänner & någon som jag inte sett framför mig tillsammans med i ett förhållande...


När du kom in i mitt liv så var det extremt rörigt, likaså ditt. Att få prata med någon som trots allt både lyssnade & försökte hjälpa mig att få rätsida på saker & ting, var befriande. Vi kom varandra mycket nära, men du var fortfarande vän i mina ögon.
Sen när saker & ting inte gick som jag velat, så fanns du där när jag var ledsen & deppig.


De senaste månaderna så har vi mer eller mindre bott ihop, Bella frågar efter dig när du inte är hemma & det känns onekligen lite tomt om du inte är där.


Vi får se vad framtiden har i åtanke för oss, men just nu mår jag bra. Du får mig att le, du tar väl hand om mig, Bella & alla djuren är välkomna i din famn...  =)