Idag kom en arbetskamrat in & sa att hon kommer att gå i pension redan vid årskiftet istället för till våren/sommaren & iom det så får jag vara kvar.
Jag som inte ens hade lagt någon större tanke på det, då jag trodde att de som ev kunde bli berörda var informerade...
Snacka om att känna att fötterna var på väg undan samtidigt som en glädje för att få stanna, fick mig att hålla mig upprätt.
Känslan av tomhet att hon ska försvinna så snart inpå, det är lite tungt & tråkigt...
Alla de tankar som hinner fara igenom skallen på en kort stund, fascinerande! =)
Jag som har kommit att trivas så bra med det jobbet jag har, de kontakterna jag har, arbetskollegorna... Det hade varit riktigt tråkigt om jag hade mist dem.
I bästa fall hade jag kanske bara blivit placerad på annat ställe som någon annan blivit kickad ifrån, men jag kunde oxå ha fått kunna gå hem. DET hade inte varit varken kul eller praktiskt just nu.
Så än en gång, TACK Ing-Marie! =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar