....frågan är bara när?
Hela förra veckan bestod av ett magont. Jag insåg att jag inte kommer ha Bella hos mig på nästan 3 veckor. Igår så ville jag allt annat än att lämna henne ifrån mig, även om jag vet att hon har det bra... Tårarna forsade när de hade stängt dörren, trodde att de var slut vid det här laget... Hur mycket tårar kan man egentligen få fram?
Jag har får iaf henne till helgen, inte mycket men alltid nåt & den ska tillbringas med Bella i fokus!
Fröken K frågade om allt detta skulle få ta tryggheten ifrån mig? Hon satte ord på en känsla som jag inte kunnat identifiera tidigare, jag känner mig allt annat än trygg just nu. Hur hittar jag tillbaka till det efter alla år?
Varför ska jag behöva börja om? Det här var inte min plan, jag skulle ha en familj!
Inte sitta här ensam, med en känsla av att vara så tom, så tom & gråta ögonen ur skallen, det var inte så jag ville ha det!
Vem gav dig rätten att ta min familj!?!?!?!?
Ont, så ont gör det... Både i kropp & själ värker det något ofantligt...
Dagens tacksamhet - Till Er som ställer upp fast jag inte orkar be om hjälp & stöd...
http://www.youtube.com/watch?v=-EtDqYHlF1M&NR=1
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar